De flesta har nog klart för sig att skönlitteratur i någon mån kan sägas berika de flesta områden i samhället. Historiskt sett har särskilt romanen kritiserat och problematiserat samhället under olika perioder, då det samtidigt har varit ganska riskabelt att leva på sin penna. Romanen har nämligen inte bara skildrat samtida problem utan också använts som ett vapen. Den berömde författaren George Orwell menade till och med att all litteratur är propaganda och detta förhållningssätt ger ett intressant perspektiv på denna så kallade fiktiva genre.

1984

George Orwell var en brittisk journalist som skrev den berömda boken ”1984” som är ett genomgående exempel på en politisk roman. Boken gavs ut 1949, med andra världskriget i gott minne. Boken handlar om tjänstemannen Winston Smith som jobbar på Sanningsministeriet i en tid då tre stora världsmakter strider om makten. Ostasien, Eurasien och Oceanien är ständigt i luven på varandra. Ledaren i Oceanien kallas Storebror och han leder sin totalitära stat med järnhand. Smiths arbete går ut på att ändra historieskrivningen och propagandan så att ledarens parti alltid har rätt.

Det är tydligt att Orwell har hämtat inspiration till romanen från sin egen samhälleliga kontext. Sovjet, Stalin, individens minskade inflytande i förhållande till staten, manipulation, propaganda och övervakning är bara några av alla tydliga ledtrådar. Boken blev mycket riktigt politiskt viktig och har till och med hamnat på listor över böcker som allmänheten inte bör läsa. Romanen ifrågasätter meningen med krig samt att stater kan kontrollera och manipulera information. Sprängstoffet i den är dock att den rent politiskt ifrågasätter totalitära stater, maktcentrering och människors passivitet inför dem. Den framhåller också vikten av kunskap och utbildning. Romanen myntade dessutom en hel del nya fraser, ord och begrepp varav samhället som Storebror eller ”Big Brother” är vanligast.