Liberalerna är ett gammalt parti inom svensk politik och grundades redan år 1934 genom en sammanslagning av två separata partier som delade många idéer och synsätt på hur Sverige skulle styras. Liberalerna ändrade sitt namn från Folkpartiet Liberalerna till endast Liberalerna år 2015 och bytte symbolen till ett blått ”L” kort därpå, år 2016.
Liberalernas senaste partiledare heter Jan Björklund men sen sitt tillkännagivande i februari 2019 om att han ska lämna positionen är det oklart vem som kommer leda Liberalerna in i nästa val. Genom årtionden har partiet utvecklats i takt med hur vårt samhälle har förändrats men grundpelarna är detsamma nu som då.
Ideologi
Liberalerna följer den liberalistiska världssynen som har sina grunder långt bakåt i tiden och kan härstamma många av sina idéer och principer till ekonomen och filosofen Adam Smith samt filosofen John Locke. Liberalismen tog dock verkligen plats på världsscenen i samband med den franska revolutionens framgångar.
Liberalismen har olika inriktningar men grundar sig i två kärnor. Individens rätt till sitt egna liv och den fria marknadens kapacitet att hjälpa människor leva bättre liv. Att ha tillgång till en tjänst där du jämför lån är en självklarhet i liberalernas samhälle.
Liberalismen vill minimera statens makt att inskränka eller påverka i människors liv och behålla skatter till ett minimum. Statens roll ska vara att beskydda landets medborgare och säkerställa varje individs frihet och möjlighet till att leva sitt liv på det sätt den själv önskar.
Genom att tillåta folk att själva bestämma över sina liv anser liberaler att människor får störst möjlighet att utveckla sig själva och leva lyckliga liv.
Liberalerna idag
I modern tid har Liberalerna:https://www.liberalerna.se/ rört sig mer åt det högra hållet och både Jan Björklund och tidigare partiledaren Lars Leijonborg började fokusera mer på införa mer klassiska liberala idéer i kontrast mot den mer socialliberala linje som länge varit dominerande inom partiet.
Tanken om individens frihet och den fria marknaden har fått större och större utrymme inom partiet och har lett till en viss splittring internt mellan den mer liberala falangen och den mer socialliberala delen.
Hur framtiden för liberalerna ser ut är oklart och mycket kommer avgöras i valet av partiets nästa ledare.
I riksdagen har liberalerna efter år 2018 val där dom fick 5,42 % och därmed 20 stycken mandat vilket var en ökning med 1 mandat.
Nyckelfrågor
En viktig fråga för liberalerna har varit att återinföra en striktare skolform för att på detta sätt ta itu med de problem som har uppstått på senare år. Dagens skola har ofta kallats ”flumskola” av liberalerna och anses förlorat mycket auktoritet och respekt från eleverna.
Integrationsfrågan har på senare år även tagit större plats inom partiet och att ge alla människor oavsett härkomst en så bra möjlighet som går att komma in i det svenska samhället anser liberalerna är viktigt för Sveriges fortsatta framtid.
Att samarbeta inom EU och förstärka den europeiska unionen är även av stor vikt för liberalerna som anser att en stark union leder till friare handel och möjligheter för alla länders medborgare.