Nyligen hölls ett seminarium i Stockholm med statsvetarna Elin Naurin, Bo Rothstein och Sören Holmberg, alla verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. De presenterade en sammanställning hur människors värderingar i Sverige ser ut. I det här inlägget ska vi titta närmare på Holmbergs presentation av åsiktspolarisering. Presentationen bygger på siffror som samlats ihop via regelbundna SOM-undersökningar.
Vissa frågor engagerar extra mycket
Det talas ofta om ökad polarisering, faktum är dock att den inte har ökat särskilt mycket, utom i vissa frågor. De frågor som oroar och polariserar flest människor i Sverige idag är invandringsfrågor, mångkultur, lag och ordning, tiggeri och att försöka skapa ett samhälle som bygger på svenska värden. Det är alltså frågor där svenskarnas åsikter kan skilja sig mest åt.
Om du exempelvis jobbar med frågor som angränsar till dem som tas upp i den här artikeln finns det en liten chans att du arbetar som frilansare. Du kanske till och med arbetar med frågor som rör det politiska eller åtminstone snuddar vid ämnet. Småföretagare och frilansare engagerar sig ofta i ekonomisk-politiska frågor eftersom de är måna om att veta så mycket som möjligt om skatt och andra regler som gäller. Som många andra frilansare håller du säkert med om att det är viktigt att ha någonstans att jobba – på ett kontor ofta istället för hemma. Hos Helio kan du hitta kontorsplats i Stockholm, de är flexibla och lägger stor vikt vid att hitta en lösning som anpassats för just dina behov.
Unipolära frågor
Enligt Holmberg är unipolära frågor sådana där svenskarna blivit mer överens över de senaste 30 åren. Dit hör traditionella höger-vänster-frågor som vinstutdelningar i välfärden, inställning till markandsekonomi. Väldigt få människor är faktiskt inte speciellt oroliga för klimatförändringarna, vilket är en påtaglig skillnad mot för bara några år sedan.
Mitten verkar stå still ideologiskt sett, och på det stora hela säger Holmberg att svenskarna är mer överens nu om ett stort antal frågor än vad vi någonsin har varit tidigare. Mitten tycks alltså stå fast, och till och med stärkas, men det är väldigt intressant att vi samtidigt har börjat lägga större vikt vid åsiktsskillnader. D.v.s. att i de få frågor där vi inte håller med varandra – där är vi mer oeniga än någonsin tidigare. Kommer det svenska begreppet ”koncensus” få en ny innebörd månntro?
Specifika åsikter har kommit att bli mer bundna till vilka partier vi röstar på. Partiernas ställningstaganden i specifika frågeställningar verkar med andra ord ha fått en tyngre roll för var vi lägger vår röst. Flykting- och invandringsfrågan är ett exempel på en fråga som har blivit en höger-vänsterfråga, som inte var det tidigare. Människor som identifierar sig som vänster är betydligt mer gynnsamt inställda mot invandring.