Det som gör retoriken unik är beståndsdelarna som rör argumentationstekniken och främst hur man lägger upp ett tal, men även hur man sedan kan analysera det. Oavsett om man ska framföra ett tal eller övertyga läsarna i en uppsats eller forskningsartikel behöver man kunna tänka som en retoriker. Det finns med andra ord en hel del hjälp att få och en smart talare eller skribent ser till att vara skolad inom dessa områden. Vill man lära sig övertyga med rätt argumentationsteknik finns det en hel del att hämta från antikens retorik. Det är bara att läsa, öva, träna och slipa sina färdigheter.

Vikten av förberedelse

I alla situationer där man ska argumentera för sin sak behöver man se till att vara väl förberedd. Här kan frågor som vad, var, när, vem, hur och varför vara till hjälp. Vem är det som ska lyssna på talet eller argumentationen? Man behöver alltid ha ett mottagarfokus som talare och anpassa sitt tal därefter. Hur talet ska läggas upp beror till stor del på vem som ska lyssna.

När och var ska framförandet ske? Man behöver till exempel förbereda sig på olika sätt beroende på om man ska tala i en stor aula, utomhus på ett torg eller i ett mindre klassrum. Ska man tala på morgonen, eftermiddagen eller kvällen? En väl förberedd talare tar hänsyn till vilka omständigheter som råder både för hur talet ska kunna framföras, men även hur situationen ser ut för de som ska lyssna. Under antiken hade man inte tillgång till projektorer, datorer eller högtalarsystem, men idag kan dessa hjälpmedel i högsta grad bidra till budskapets genomslagskraft.

Talets disposition

När talaren har tänkt igenom vad anförandet ska handla om samt samlat in den information som eventuellt behövs är det dags att strukturera upp talet för att på bästa sätt nå fram till lyssnaren. Här är den klassiska indelningen i inledning, huvuddel och avslutning extra viktig. Under antiken beskrevs det hela som att talet skulle ha huvud, kropp och fötter. Inledningen behöver främst väcka åhörarnas intresse samt ge information om talämnet samt en kort innehållsöversikt.

Talets huvuddel och hur det ska struktureras upp beror på syftet med själva talet. Ett tacktal har en helt annan struktur än ett politiskt tal eller en utredande text. Denna struktur används nämligen inte bara för tal utan fungerar också utmärkt i olika skrivprocesser och utredande texter. Huvuddelen ska hur som helst bestå av en kronologisk ordning där den röda tråden är viktig. Punkt för punkt gås olika teman, områden eller ämnen igenom och knyts ihop med logiska övergångar. Exempel, argument och motargument är viktiga i denna del. Som talare är det viktigt att argumentera för sin idé eller tes och på olika sätt bevisa att man har rätt. Först därefter tar man upp och bemöter tänkbara motargument för att stödja sitt eget resonemang. Detta är mycket vanligt i politiska tal. I avslutningen sammanfattar talaren talets huvudpunkter och presenterar en slutsats som gärna får vara känsloladdad och kraftfull för bästa effekt.